VARNING MASSTODONT INLÄGG!

Tillbaka i Sverige efter en händelserik orienteringsvecka i Portugal. Jag är faktiskt förvånansvärt pigg efter en tuff vecka. Kan bero på att igår endast var en enda lång stillasittande hemresa i minibussar, på flyg terminaler, i flygplan och till slut också i personbilar. Jag drog på mig en lätt förskyllning i slutet av veckan, så jag sitter har nu och snörvlar, annars mår jag prima. Tur för mig så kom de den sista tränings dagen och jag kunde genomföra alla pass som planerat.

Resan ner gick i stort sätt smärtfritt, lite turbulens, förseningar och korta intervaller mellan flygplansbytena. Min första flygning var ”inga konstigheter” som Wigertz hade sagt.

I början av veckan bodde vi på hotell i Ponte de Sor i Portugals inland. Där var det kohagar så långt ögat kunde nå. I kohagarna gick Ferdinands bröder och luktade på blommorna under någon av alla korkekar som fanns. För gud vad många korkekar det fanns, fullständigt kryllade. Fast tills allas besvikelse så såg de inte ut som på tv, inga korkar dinglande från träden…

Nej, det var brutalt skalade och såg inte alls så trevliga ut.

Dagarna i detta idylliska landskap var väldigt trevliga, vädret var bra. Ja, det var faktiskt bra, även fast prognosen sa helregn alla dagar. Det var inte så att vädernissarna hade fel, nej, det regnade fast bara inte när vi var ute. Helt otroligt var det. På söndagen när vi åkte till tävlingen haglade och ösregnade det, när vi kom till tävlingen blev det ännu mer. Vi satt kvar i bilen när vi inte behövde gå ut, efter en halvtimme i bilen vart vi tvungna att trotsa regnet, då slutade regnet. Tävlingen genomfördes i strålande sol. Dock inga bra placeringar för min del när jag klantade mig ganska mycket.

Efter helgen så flyttade vi till havet och några bungalows i ”skogen”. Bungalowen var äkta ”compact living” vi var 6 personer på 30 kvadrat. Själv tyckte jag det mest var ett förväxt tält. Det var fuktigt som i ett tält, det var fult av myror som ett tält, det var kallt som ett tält, det var trångt som i ett tält, man hörde varje regndroppe på taket som i ett tält, varje liten vind pust kändes… som i ett tält. Fast jag led inte så mycket, tält är mysigt.

Dagarna vid bungalowerna var fyllda med träningar utan regn fast åter igen på nätter och mellan passen så regnade det nästan konstant. Undantaget var ett eftermiddagspass när det till en början regnade i 30 min. Det vart det ända regn som kom på oss nr vi var ute på träning/tävling under veckan i Portugal.

Kustterrängen i Portugal var svensk tallskog XL, tallar med STORA kottar och STORA barr. En av dagarna sprang vi på en kust karta och några av kontrollerna satt på sanddynerna. Detta var jävligt coolt men grymt svårt att läsa de ostrukturerade sanddynerna och förbannat jobbigt att försöka springa i den mjuka sanden.

Utöver orienteringen hade jag en mycket trevlig resa med trevliga rumskamrater. På kvällarna spelade vi kort och satt och snacka skit. En kväll bestämde vi oss för att palla lite lokala apelsiner, det smakade smaskens.

Träningstid: 14 timmar

Träningstid i regn: 30 min

Tagna riktiga kontroller: 214 st

Tagna ”spökkontroller” (ej utsatta): 32 st

Sprungen sträcka: 96 km

Antal pallade apelsiner: 4 st

Antal dödade myror: 1034 st minst

/En nöjd Robert

Snart är det PORTUGAL så himla taggad och så är det ju OS det är också himla taggande. Ska direkt hem och packa klart det sista efter skolan. Sen ska jag sova för att gå upp och kolla på sprint finalen, vid midnatt. Det kan man ju inte missa. Sedan ska jag sova någon timme till för att gå upp runt 3 för att sedan dra till Arlanda. Kommer bli AWESOME!

/En extremt taggad Robert

Idag skulle jag rocka, det vart inte riktigt så. Vet inte i vilken ände jag ska börja tror de är lättare att räkna up allt som gick bra istället för det dåliga:

·  Jag fick en bra start och låg bra till in till första skjutning.

·  Jag åkte bland de snabbaste tror jag.

·  Träffade ett skott i stå.

·  Var näst snabbast på spurten och då missa jag stämpeln.

·  Tog två kontroller bra.

Allt jag inte har räknat upp gick åt helvete. Att jag skjuter dåligt kan jag leva med men orientera ska jag inte bomma på. JÄVLA SOPA!  Ja jag vet att jag är positiv

/En besviken Robert

Idag var jag och testade troligtvis en av Sveriges minsta sporter, skidskytteorientering. Jävligt ”spacead” sport, allt på en gång, varför inte? Personligen gick det skit, började med en skakigt skytte. Efter var det den mycket underliga orienteringsdelen som endast utövas av skidskytteorienterarna och orienteringsskyttarna (den sporten finns också). Den fattade jag inte alls i början, efter ett tag in i loppet fattade jag galoppen och det gick lite bättre. Sedan kom stå skytte och då vart det natt svart… Jag kom i alla fall inte sist. :-)

En som det gick betydligt bättre och inte missade det minsta på den underliga och svåra orienteringen var Martin. Denna insats lede till SM-GULD! GRATTIS MARTIN!

Tur att det är en tävlings dag imorgon också, då ska jag rocka!

De närmar sig sportlov det firar vi med en animation^^

För mina mindre intelligenta läsare som inte förstår så mycket tänkte jag hjälpa att tolka denna underliga animation.

JAG SKA TILL PORTUGAL PÅ SPORTLOVET! ;-)

/Robert

Jag som ni kanske ser har jag mixtrat lite med designen. Vart inte helt som jag ville men det en dag i morgon också och då är det danstävling i Eskilstuna, så måste ta kväller nu.

Vad tycks om den nya designen?

/Robert

Har nu två gånger testat den underbara sporten skidorientering förkortat SkidO. Måste säga att det är underbart rolig sport. Tänk er att ni blandar härlig skidåkning med den tillförställande känslan av att hitta rätt med karta. Varje gång man hittar kontrollen blir man lite extra glad. Så inte så oväntat är skidorientering en blandning av SKIDOR och ORIENTERING. Fast det räcker inte, jag skulle vilja säga att det ingår en till sport i blandningen… ALPIN OF PIST ÅKNING. Det är det som gör SkidO så jävla RÖÖJJ. Här kommer en direkt skildring:

Jag svänger av det trygga elljusspåret för att ta en genväg. Jag kastar mig ut på en smal skotrad stig som går brant utför. Det är smalt för smalt för att ploga i den branta utförslöpan så farten ökar hela tiden. Jag ser att stigen svänger, jag vet att om jag misslyckas ta svängen kommer jag köra in i de hotfullt stora trädet. Jag tar kurvan med nöd och näppe, jag står och balanserar på ett ben. Helt plötsligt ser jag att det ligger en sten framför mig. Jag kastar dig i vild förtvivlan för att inte knäcka skidorna. Jag klarar det även denna gång. Jag kommer ut på elljusspåret igen och åker vidare.

Riktigt röj nästan ännu mer spännande än att åka of pist på alpina skidor. ”Carving är för mesar”

/En frälst Robert