Allt har en ände...
Skolan börjar kännas allt närmare nu och det är väl bara att inse att sommarlovet är slut. Även fast jag har 5 dagar ”frihet” kvar. Klart det känns lite vemodigt att börja skolan igen men man får tänka på vilket trevligt lov man har haft istället. Mitt lov går att sammanfatta i två ord och ett tomrum. Jobb, Oringen och ett stort blankt mellanrum . Jobb för att jag har jobbat. Oringen för att jag var där och mellanrummet för det är vad lov är, göra ingenting bara slappa.
Jag är kanske dum i huvudet men jag ser lite fram emot att börja skolan första dagarna är alltid roliga. Vi ska få några nya klasskamrater har de lovat, för att fylla ut de tomma platserna i klassen, det är alltid spännande. Ser ut på schemat som vi ska få nya lärare också blir det upp byte eller ner byte? Och så själklart träffa de gamla kompisarna är inte helt fel det heller.
En annan sak som jag kom på lite såhär hux flux är att brorsan har flyttat till Linköping så nu är man ensam tonårs kille, ensam orienterare, ensam skidåkare i familjen delvis skönt men delvis ganska ledsamt också. Kommer nog sakna den grabben ibland men vi får se hur mycket.
Nu ska jag sluta babbla det blir nog bara värre och värre tror jag… Tror faktiskt jag ska se en film det regnar ju då får man vara inne och kolla på film ”Det har mamma sagt!”
/skolpojken Robert