Rubriken säger allt, jag hatar att vara täppt i näsan... ni som bara för en sekund tänkte på något annat har kanske lite för livliga fantasier. Jag tycket det är grymt iriterande att var man än går så förföljer den där frustande typen en. Han snorar, han andas djupt och han låter som han håller på att kolapsa vilken sekund som helst. Skaffa respirator för guds skull! Det jobbiga blir när man måste inse att denna person sitter liksom fast i en...

Nu har jag lekt lite med utsendet på bloggen, nästan änu mer roligt än bloggandet i sig. Troligt är att innan någon hinner läsa det här har jag säkert bytt utsende 5 gånger till, minst.

/En glad men snorig Robert